Egonomic
Jag hoppas ni hunnit insupa den vackra bilden på vår konung under dagens gång.
Men nu är det dags och bloggersa igen. Det lät nästan som bloggfärsa. Hehe..färsa.
Idag träffade jag Lollo, a.k.a Lollsan. Näe, hon kallas inte för Lollsan. Det hittade jag på just nu och det var inte så shizzle in the hizzle som jag kanske trott. Vi skrotar de.
Vi möttes iallafall upp i mitten av Falun-Dalarnas huvudstad, för att sedan vandra på de vackra och kulturella gator och torg som Falun har att erbjuda. FALUN! ÄNTÄ UNDEBART?
Ett par solbrills senare satt vi och "lunchade" på åhlensterassen med filon,lattén, papper och portföljen.
Jag åt en köttFÄRSpaj och Lollo avsmakade en bakad tatis. Vi ansåg absolut att det borde vara mer sånt.
Konditionen ligger på topp, så väl hemma hos Lollo avled jag när vi kikade på "My own".
Det var en "kool" kille som ville ha sin egen Beyoncé. Den Beyoncé han kammade hem
såg dock ut som en avdankad "Cynthia" på väg till The ghetto mall för att spendera sina sista slantar på en nopprig kroppstrumpa, samtidigt som hon smetar in sig själv med läppstift och säger " you're talkin´to me??".
Väl nere "on the streets" så stannar hon upp framför ett gäng homeboys som lirar dunk med sin feta ghettoblaster. Hon stannar upp för att shaka sin ghetto bootie ett tag. Hon fortsätter sedan vagga fram i solnedgången. Mot ghettodjungeln min vän, mot ghettodjungeln.
Kathy a.k.a kattis (Kattis funkar helt klart) kom till Lollo och det spisades Lasagne och John tucker must die.
Nu var det inte mycker mer som stod på tapeten. Eller jo, jag saknar min man. Han är skitbra.
hejtå
Men nu är det dags och bloggersa igen. Det lät nästan som bloggfärsa. Hehe..färsa.
Idag träffade jag Lollo, a.k.a Lollsan. Näe, hon kallas inte för Lollsan. Det hittade jag på just nu och det var inte så shizzle in the hizzle som jag kanske trott. Vi skrotar de.
Vi möttes iallafall upp i mitten av Falun-Dalarnas huvudstad, för att sedan vandra på de vackra och kulturella gator och torg som Falun har att erbjuda. FALUN! ÄNTÄ UNDEBART?
Ett par solbrills senare satt vi och "lunchade" på åhlensterassen med filon,lattén, papper och portföljen.
Jag åt en köttFÄRSpaj och Lollo avsmakade en bakad tatis. Vi ansåg absolut att det borde vara mer sånt.
Konditionen ligger på topp, så väl hemma hos Lollo avled jag när vi kikade på "My own".
Det var en "kool" kille som ville ha sin egen Beyoncé. Den Beyoncé han kammade hem
såg dock ut som en avdankad "Cynthia" på väg till The ghetto mall för att spendera sina sista slantar på en nopprig kroppstrumpa, samtidigt som hon smetar in sig själv med läppstift och säger " you're talkin´to me??".
Väl nere "on the streets" så stannar hon upp framför ett gäng homeboys som lirar dunk med sin feta ghettoblaster. Hon stannar upp för att shaka sin ghetto bootie ett tag. Hon fortsätter sedan vagga fram i solnedgången. Mot ghettodjungeln min vän, mot ghettodjungeln.
Kathy a.k.a kattis (Kattis funkar helt klart) kom till Lollo och det spisades Lasagne och John tucker must die.
Nu var det inte mycker mer som stod på tapeten. Eller jo, jag saknar min man. Han är skitbra.
hejtå
Kommentarer
Trackback