Det blir aldrig som man tänkt sig

Livet är en fest, håll mä om dä folk och fä. Uppsala är inte så dåligt som jag tyckt. Det är faktiskt en fin stad. Och min fina morfar bor där som har blivit jättebrun och jätteglömsk. Igår hälsade jag på honom och han började sjunga gamla visor på många ord vi sa. Sen fick jag lov att spurta ner till tågstationen och ta tåget hem till Falun.
Min förvåning var stor när jag upptäckte att det låg snö på fält och hus. INTE OKEJ!

Malin och Linnea kom iallafall förbi tågstationen och vi blev skjussade hem till Lollo där förfesten var i full galej. Stolsdans, bruce springsteen och glada vänner. Vi torterade sedan en taxichaufför ner till staden där vi stack in på UnderBAR/rådhuskällaren. Där kan saker och ting ha spårat ur. Jag och Moa blev iallafall utslängda ( i'm not a utslängsningsvirgin anymore!). Moa dansade på bord och blev utkastad vilket resulterade i en lite för vass tunga från mitt håll. Slirade, bokstavligt talat, hem i slask.

Ja, kul var det iallafall.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback